Halleluja

Jag har haft föreställningen att jag inte kan gå igång på det där som resterande av världens tjejer går igång på- brandmän. Trodde liksom att det faktum att min far råkar vara just brandman till yrket hade förstört grejen för mig. Ack så fel man kan ha..

Ten days

So we've put an end to it this time. I'm no longer yours and you're no longer mine. You said this hill looks far too steep if i'm not even sure it's me you wanna keep. And it's been ten days without you in my reach, And the only time i've touched you is in my sleep. But time has changed nothing at all. You're still the only one who feels like home.. Och nej, det handlar inte om dig

...

Mycket läggs visst på is..

Den som väntar på ngt gott behöver visst bara vänta till vår och sommar..

I mitten av maj bär det visst av till Falkenberg på en kortvisit under vilken man kanske till och med kan komma lite närmare sitt dykcert om man har tur. Relativt snart därefter blir det Peace and Love med Haggson och Maja. Skottland med Emma ska planeras in under sommaren (1 år sen vi var där?!) liksom lite Boda Borg och en visit till Gbg. Ej att förglömma är (som i tidigare inlägg nämnts) en liten Kolmårdenstripp som inom en väldigt snar framtid ska genomföras med Lisa och hennes kidzz.

Utöver alla de här trevliga aktiviteterna måste jag givetvis åka en massa longboard och gå en alldeles för stor del kurser den här våren och sommaren..  Dessutom har två oerhört seriösa och viktiga tävlingar inletts; tävlingar om vem som är bäst och snyggast förstås!  Det är förstås ingen match för mig (Min mamma tror jag är loco och att jag snart måste åka till psyk för utärdering kring varför jag tror att jag är gudomlig, haha). Game on!

Ibland kan man ju undra hur man ska kunna klämma in mitt så kallade arbete. Äsch. Skit samma.


Kanske eller också kanske inte

Det ska funderas och funderas- fram och tillbaka minsann.. Om man bara kunde få en liten (allra helst en övertydlig) indikation på vad man ska ta sig till..

Alla mina känslor är verkligen överallt och ingenstans nu.. Om man bara kunde zona ut lite för en stund.. Jag får väl göra det på den stundande familjetrippen till Kolmården (Med någon annans familj) när jag klappar get och gris antar jag.. Det ska faktiskt bli kul. Och lent under fingrarna. (Pälsen som ska strykas alltså)


Dagens bitchpoäng

Dagens bitchpoäng går till MIG- och jag har väl aldrig varit lyckligare!

Tack till söta rara Johan som bjuder mig på öl idag.. Det är jag helt klartvärd (med tanke på ovannämnda)

Later bloggen

Forever Young

En liten longboardtur med Haggan och Maja ner till hamnen under kvällen. Ner till piren för att dricka några varsina öl och njuta av de sista solstrålarna.. Det sistnämnda i samband med lyssning till 'forever young' och en lyckoruskänsla. Slå det om du kan.image24image25image26

Om jag var statsminister

Om jag var statsminister skulle jag låsa in alla idioter i en facilitet så att folk vet var de finns och att alla är samlade på ett och samma ställe.Vänliga själar skulle ibland kunna få ta ut valfri idiot på en promenad i koppel och sedan lämna idioten åter. Om jag bara var statsminister... Annars kanske man kan ta det en annan väg? Medborgarförslag!

En liten anekdot

Igår kväll blev man skrämd på jobbet när man i lugnan ro skulle ta sig en rökpaus på altan. Ett högt fnysande och frustande riktade uppmärksamheten  mot busken utanför staketet- och vilken uppenbarelse! Den tjockaste, taggigaste igelkott jag sett kom fram från häcken och blev nog lika rädd för mig som jag för den. Men den var visst fördjävla söt. Kottekompis! Tjockis bestämde sig dock för att fortsätta vidare ut i mörkret; fortfarande fnysande (förmodligen missnöjd med regnet trodde jag).

Just när jag skulle gå in kom kotte 2 fram- även den från busken. Lite mindre i storlek och lite mer tystlåten. Jag tänkte att de kanske hade haft sammanträde och att det var därför storkotten var lite sur. 

Jag hade kanske tanken inställd på att de hade kärleksgnabbat och ville försonas, men resultatet av deras återförening blev istället fullskaligt kottkrig! 


Lyckliga lilla gris

Det ska tydligen vara så att en gris orgasm varar i 30min (?). Det låter ju inte helt dumt förstås. Om jag inte hade lagt ner det där skulle jag fråga grisen vad som är hemligheten. Nu nöjer jag mig med att ge er andra stackars satar därute chansen att quissa lilla nöff.

Let's not talk about love

I don't know if I love you
Or if it's all in my head
I don't know if I love you
Though I know it's what I said

Cuz love is something I don't understand
Can't explain, I can't hold in my hand
Let's not talk about love

I don't know if I love you
Though I feel some pain
I don't know if I love you
Or if I'm playing the game
Let's not talk about love

Det är långa vägar hem

Jag har härmed nöjet att berätta att jag tänkte kvittera ut mig själv från mitt liv och börja om. Lite bättre, lite roligare- lite mer 'about me'.

Tiden verkar liksom inte riktigt räcka till som det ser ut idag. Känns som att det mesta handlar om hur, när, var. Och då jag dessutom också i viss mening fortfarande förföljs av en underbar grannsämjan som också handlar om hur, när, var det ska hända, känns det som att jag snart drömt tillräckligt många mardrömmar. 

Jag vill liksom bara komma till en punkt då det känns lite lugnare.

En förfinad önskan som skulle hjälpa mig på min quest är om jag bara kunde hitta en kakburk laddad med inspiration. Det är väl jag och Amelie från Montmart antar jag..  (Åh, Om man bara kunde ha någon att se den filmen med...)

Hop a plane

Andreas hade igår det omöjliga självpåtagna uppdraget att åka långboard med mig. Och! Till er allas förmodade förvånan och förtjusning gick det över förväntan bra. Att det var soligt väder och att den lilla åkturen avslutades med en välförtjänt islatte gjorde det inte sämre. Tack Andreas- det var riktigt skoj!

Later bloggen

Dom band som binder mig

Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp

Det blir aldrig bättre
Vi kommer aldrig närmre
Vi är aldrig starkare
Än vår svagaste punkt
Kedjan är svag
Då länkarna felar
Och bojan runt foten väger tungt
Jag vill aldrig va något tungt för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp

Ingen kan säga det bättre än Lisa Ekdahl


RSS 2.0